Över förra inlägget, jag kan trösta er med att SWB inte hoppade högt av glädje när min kille visades på rådgivande. Inte konstigt, han såg ut som en liten cool ponny jämfört med de andra ädla sporthingstarna, pumpade med kraftfoder och testosteron (Hjälp!)
Han fick dock mycket beröm för sin arbetsvilja, coolhet, temperament och sitt fina huvud. ja, och så bra galopp.
Han var dock lite liten och ofärdig som 3 åring, för att falla swb i smaken och rekommenderades inte vidare då.
Ledsna, besvikna och trötta åkte vi hem. Laddade om, bestämde oss för att vi ändå trodde på honom och bestämde oss för att ge honom tid att växa och mogna.
2 år senare har livet kommit emellan, hingsten har inte hunnit visas vidare och har inte fått någon hopp-karriär, vilket kanske ändå varit planen. Tiden räckte bara inte till mellan företagande, egna operationer, ryttarbrist och annat som tagit en hel del tid.
Sådär som livet kan bli ibland.
Därav står vi på en ny plats, långt ifrån den ursprungliga planen om toppen... Hip är dock lika cool nu som då och är fortfarande världens bussigaste kille. Han är stabil och trygg, en riktig klippa!
Så varför ska vi inte använda honom för att avla bra ridskolehästar? Några blir kanske hobbyhästar med, förhoppningsvis av "den gamla" modellen som fler kan rida och känna sig trygga på. Den typen av häst som marknaden letar efter.
Därför väljer vi att INTE gå på SWBs linje, och vi kommer kanske aldrig ens visa honom igen, den som lever får se...
Vi har, iallafall just nu, släppt den prestationen och all ångest som kom med att behöva lyckas. Vår hingst är precis lika bra utan deras godkännande stämpel, eftersom ändamålet för oss är helt annat än vad SWBs avelsmål är. Det tog tid att smälta, men vi har landat på fötterna i det och känner att vårt beslut är 100% rätt för oss.
Vill man betäcka med honom ändå, så får man såklart gärna det. Och då är det bara att höra av sig till oss, så blir vi jätteglada!
Tack för idag!
Steffi
Comments